torsdag 24 mars 2016

Öläventyr i USA, dag 8, Portland.

Torsdagen i Portland började smått chockerande, utomhus sken solen! Efter de sedvanliga morgonbestyren gick vi över till den största bokaffär som jag någonsin besökt, Powell's Books som låg väldigt nära hotellet.



Jag är inte bara smått intresserad av öl utan älskar även att läsa politik och historia. (det gör väl alla?) I affären fanns det hur mycket som helst om de två ämnena, hade gärna köpt med mig minst 50 böcker men det var förstås omöjligt. Istället blev det en bok om öl i Portland samt en bok om en intressant amerikansk president som jag minns från barndomen, Ronald Reagan. Hans fru Nancy dog förresten då vi var i Santa Rosa, förmodligen var det just det som bidrog till att det köptes en bok om Ronnie. (intressant med Nancys död är att under resterande dagar som vi var i USA flaggades det på halv stång, de respekterar verkligen sina politiker och First Ladys)



Torsdagens ölande inledde vi på för mig helt okända Bridgeport Brewing, "Oregon's oldest Craft Brewery" som de själva skriver. Lokalen var väldigt stor med två våningar. Vi satte oss i restaurangdelen på nedre plan då det var läge att äta lunch.



Hamburgaren var god och servicen riktigt bra utan att vara överdrivet påträngande. En provbricka med åtta av deras alster blev det. Nio dollar kostade en sådan. Gick att köpa med sig flaskor men det gjorde vi inte.



Inget av ölen stod ut på något särskilt sätt, samtliga gick att dricka utan några men. Bäst var BridgePort Porter som var mjuk och lätt rostad med choklad och kaffe.



Bridgeport låg ungefär 15 minuter till fots från hotellet, betydligt närmare låg Deschutes Brewery & Public House. Deschutes har jag tidigare stiftat bekantskap vid ett flertal tillfällen. Deras bryggeripub var också stor och rätt välfylld med folk trots att klockan inte var så mycket.



Även här kunde man beställa en provbricka, det vill säga flight. Antingen kunde man välja någon av de fasta sådana eller så kunde man komponera sin egna. Jag valde att göra det sistnämnda.



Jämfört med Bridgeport höll ölen högre klass och de var mer intressanta. Jag tyckte om Deschutes Obsidian Stout som kändes krämig och smakrik. Deschutes Theory of Sourtivity var trevligt uppfriskande med mango, funk och citrus. Dess avslutning var skönt syrlig.



Deschutes Pub Reserve Series: Rum Wowzenbock kan man inte kalla för uppfriskande men däremot mumsig. Tycker att den var den godaste av de 14 nya öl som jag provade på Deschutes. Söt med torkad frukt, rom, ek, karamell och lite nötter. Snällt nog fick vi alla ett glas på köpet, kanske tyckte de att vi såg så bortkomna ut att de tyckte synd om oss?

Från Deschutes var det inte alltför många minuter till Fat Head's Brewery & Saloon. Ja Portland är verkligen fantastiskt med alla dessa ölställen som ligger så nära varandra. Den med bra minne kanske minns att vi på vårt hotellrum hade en growler från Fat Head's som gick att fylla. (vi gjorde inte det då det fanns så mycket annat som vi ville hinna med att prova)



Även Fat Head's var ett stort ställe men med egen design. 21 egna öl fanns på fat liksom ett gäng gästöl, bland dessa märktes en viss Boneyard Notorious IPA3 som jag inte kunde motstå att beställa. En makalöst god öl är det, verkligen smaskig färsk på fat.



Innan Notorious dracks beställde vi återigen en varsin provbricka. Även här gick det utmärkt att komponera sin egna. Precis som på Deschutes var det bara att skriva på en lapp vad man ville ha, hur smart som helst.



De två av Fat Head's egna öl som jag blev mest förtjust i var Fat Head's Head Hunter IPA och Fat Head's Head Smasher IIIPA. Bägge två fint humliga och fyllda med olika tropiska frukter. Särskilt sistnämnda var en mycket sympatisk humlejuice.



På alla besökta bryggeripubar gick det att köpa med sig flaskor, t-shirts med mera. Sammanlagt köpte jag fem t-shirts under resan, ja ölaktiga sådana.

Tre besökta bryggeripubar på "lunchpasset" är sannerligen inte illa. Lite sedvanlig paus på rummet var förstås inte fel. Då Eddan behagade att fylla år överraskade Eirik och jag honom med ett par buteljer. FiftyFifty Imperial Eclipse Stout - Woodford Reserve Barrel och North Coast Old Stock Cellar Reserve (Bourbon Barrel).



Noterbart är att två andra varianter av sistnämnda släpps på Systembolaget 8/4. 179 kr per styck kommer flaskorna att kosta. På Whole Foods i Portland kostade bourbonvarianten 23.99 USD, det vill säga 198 kr. Att gnälla över priserna på Systembolaget är inte alltid det vettigaste man kan ägna sin tid åt.

De bägge rumsölen smakade alldeles förträffligt, förstås helt olika stilmässigt men särskilt Old Stock blev jag lite extra förtjust i. Mycket bourbon, torkad frukt, värmande alkohol och vanilj. Riktigt fin "vintervärmare".

Nyktrast i stan var vi nog inte då vi inledde kvällspasset även om jag personligen kände mig oväntat pigg. På Rogue Distillery & Public House Portland inledde vi aftonens övningar på. Även det ett relativt stort ställe som kändes jordnära och inte alls trendigt. Lagom mycket folk var det på plats. Runt 30 egna öl fanns på fat liksom ett okänt antal flaskor.



Öl från Rogue Ales hittas på krogar i Sverige och några av deras öl har jag köpt på Systembolaget under åren, hade alltså en viss känsla över hur ölen kunde tänkas smaka på stället. Helt ok utan att direkt briljera, ja ungefär så som de flesta ölen från Rogue brukar smaka. Maten på stället var ok utan att direkt imponera, servicen bra men annorlunda. Det var en medelålders kvinna med en hel del bläck innanför skinnet som tog hand om oss, man kan lugnt säga att skinn på näsan det hade hon. Besöket blev inte alltför långvarigt utan vi kände att vi ville vidare.

Dags för kvällens sista stopp, ja det är faktiskt sant! På andra sidan gatan låg 10 Barrel Brewing Portland. På 10 Barrel var det många törstiga själar men efter ett tag lyckades vi nästla oss in vid ett bord och knipa en varsin sittplats.



Att 10 Barrel Brewing ägs av den stora draken AB InBev märktes skönt nog inte alls på dryckerna då de alla höll solid klass. Någon suveränt god dracks inte men inte heller någon dålig eller trist öl. Mest intressant var 10 Barrel Apricot Crush vilket är en Berliner Weisse. Uppfriskande och trevlig syrlig med aprikos, citrus och lite bröd.



Några rumsöl blev det inte denna kväll utan istället rejäla mängder vatten innan det var dags att sova. En riktigt bra dag i ölets tecken var det, hur ofta besöker man fem olika bryggeripubar på en och samma dag? Jag gör det i alla fall ytterst sällan, ja detta var första gången. 


Inga kommentarer: