En Öl & Whiskymässa arrangerades för första gången 2013, en mässa som fick utstå mycket kritik. Det såldes bland annat fler förköpsbiljetter än vad de kunde ta in vilket medförde långa köer för att komma in och hämta ut glas. Det rådde trängsel och allmän villervalla. Nå, de flesta brukar lära sig av sina misstag så jag måste säga att jag inte var orolig över årets mässa, det hela skulle säkert flyta på bra. På den officiella hemsidan erkände arrangörerna att mässan år 2013 inte var optimalt arrangerad, något som bidrog till att jag kände tillförsikt.
Mässan pågick under tre dagar, torsdag, fredag och lördag. Jag hade köpt en biljett till fredagen, 14-23. Biljetterna såldes med olika insläppstider vilket jag tycker är smart, det gör att köerna blir kortare. Då jag anlände till Svenska Mässan 13:45 var den inga köer överhuvudtaget, det var bara att knalla in och hämta sitt glas. Biljetten kostade 230 och i priset ingick ett ölglas och ett whiskyglas.
Nu besökte jag inte mässan 2013 men enligt uppgift var lokalerna dubbelt så stora, 9000 kvadratmeter. Det var luftigt och hur lugnt som helst vid tvåtiden på fredagen, på eftermiddagen fylldes det på med fler besökare och senare på kvällen var det betydligt mer livligt även om det aldrig blev några direkta köer vid några av utställarna som jag besökte. Sammanlagt besöktes mässan av 16000 besökare med flest sådana på lördagen.
Antalet utställare var 130, både gamla bekanta och nya sådana. Ungefär 25 av utställarna var småbryggerier, några av dessa var helt nya för mig. Tycker att det var en trevlig blandning av stort och smått, kändes som att alla fick lika stor uppmärksamhet av arrangörerna även om vissa utställare förstås alltid har en bättre placering i lokalerna en andra, det går ju inte att komma ifrån det faktum.
Även om mässan i Göteborg än så länge är betydligt mindre än den i Nacka så insåg jag att det skulle vara en omöjlighet att hinna med "allt". Hade inga direkta planer på vad som skulle provas utan tog det som det kom.
Började med att besöka Elixir Wine:s monter där jag provade några öl. En av dessa var Stronzo Mr. Papsø's Sticky Rye - Bourbon Barrel Aged, en potent Imperial Stout med mycket smak och doft. Det intressanta med den är dock att den är en i raden av öl där etiketten inte godkänts av Systembolaget. Byråkraterna anser inte att etiketten är "måttfull".
Nu ska jag inte gå in på politik men ibland undrar man verkligen vilka det är som sitter och ägnar sina arbetsdagar åt liknande petitesser?
Ett kortare besök blev det även hos det Göteborgsbaserade bryggeriet All In Brewing:s monter. Två öl provade jag där, All In Brewing / Dugges Musikhjälpen IPA vilket är en öl som bryggdes som en del av Musikhjälpen 2013 för att främja alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. Ölet var sympatiskt, väldigt humligt med mycket apelsin, mandarin och grapefrukt. En öl som var ännu godare var All In Brewing Midnight At Noon vilket är en fint balanserad Black IPA. Mixen av framförallt kaffe och humle tyckte jag mycket om.
Efter detta var det dags att rikta in kompassen mot tre skånska utställare, jag började hos Constant Companion, grundat 2013. De importerar riktigt intressanta öl som är så långt ifrån "stor stark" som man kan komma. Jag hade den stora glädjen att bland annat få prova tre japansk/belgiska lambic från OWA Brewery SPRL. Ölen är framtagna av japanen Leo Imai som är bosatt i Belgien. Att mannen bakom ölen är från Japan inser man direkt då man tittar på de riktigt vackra etiketterna, japaner älskar fina etiketter och omslag.
Jag hade ingen aning vad som väntade, började i alla fall med OWA Ume Lambic, vilket är en plommonlambic. Måste direkt erkänna att jag hade problem med att beskriva både dofterna och smakerna då ölet var riktigt speciellt. Det var inte alltför syrligt. Lite bär tyckte jag mig känna liksom plommon och något som påminde om gräs. En riktigt unik dryck som var god om än inte magnifik. Kanske är det godare nästa gång som jag provar det? Ölet kommer till Systembolaget 2/5 så då lär det bli ett köp då jag hemskt gärna vill prova ölet igen.
Nummer två blev OWA Yuzu Lambic, Yuzu är en östasiatisk citrusfrukt. Mig veterligen var det första gången som jag smakade något som innehöll Yuzu. Gott det var det, smaken var frisk med mycket yuzu, det vill säga citron. Påminde starkt om pastiller som man kunde köpa på Finlandsbåtarna på 1980-talet, tyvärr har jag glömt vad själva godiset hette. Kände även en del lime och funk. Tycker även att ölet var syrligare än Ume. Udda och kul öl.
Sist men inte minst provades OWA Sakura Lambic. I ölet har det använts körsbärsblomma, en av Japans nationalsymboler. Om de två ovanstående ölen överraskade så gjorde Sakura det ytterligare ett par steg, hade verkligen inte väntat mig att ölet skulle dofta och smaka så mycket "jul". Särskilt var det en massa kanel och andra vagare kryddor. Verkligen en kul och udda upplevelse.
Min favorit av de tre "japanska" ölen var trots allt OWA Yuzu Lambic då jag tycker att den var den friskaste och mest drickbara av de tre. Det är bara att hålla utkik efter dessa öl, tycker verkligen att alla intresserade ska ta chansen och prova dem.
Lämpligt nog var Brekeriet och Constant Companion placerade bredvid varandra, det krävdes inte mer än några steg så var nosen placerad framför deras intressanta monter. Brekeriet måste alla som ens är lite ölintresserade vid det här laget ha hört talas om. De tre skånska bröderna har levererat intressanta och i de flesta fallen riktigt högklassiga öl i snart två års tid. I Göteborg hade jag lyckan att få smaka kanske den godaste hittills, Brekeriet Blondette vilket är en riktigt uppfriskande och fint syrlig öl. Ölet är en skön symbios av äpplen, citrus, ek, hö, funk och syrlighet. Helt enkelt toppenbra! Misstänker att jag inte är ensam om att vara ytterst nyfiken på de sju helt nya ölen som Brekeriet kommer att ha med sig till CBC som väntar om drygt två veckor.
Riktigt nöjd efter detta knallade jag över till Malmö Brygghus sköna monter där det var en mängd törstiga själar. Som vanligt hade de med sig många öl, denna gången provade jag bara de två som var nya för mig, Malmö Automatic Pale Ale och Malmö Fader Franssons American Burley Wayne. Förstnämnda ölet var den godaste, den var sådär skönt lättdrucken men ändå med en hel del karaktär, kan tänka mig att den fungerar alldeles förträffligt som en perfekt törstsläckare under varmare dagar. Citrus, mango och ananas noterades liksom lite hö och småkakor. Återigen går det inte annat än att jubla inombords över dessa skåningar som bidrar med så mycket till Öl-Sverige.
Tiden den går snabbt då man har kul, hos Mohawk provades en skvätt av de fyra nya ölen Small Batch-serien. Tycker att Mohawk Small Batch Sincere Saison var den mest intressanta och godaste av de fyra. Rätt bitter och torr med behagliga toner av frukt, lite kryddor och en lätt funkighet.
Öl från Qvänum Mat & Malt stöter jag inte på ofta. I Göteborg provades två nya, Qvänum Svea och Qvänum Skördeöl. Den mest intressanta av dessa två var Svea. Söt med en lätt munkänsla. Lite funk, vete, citrus, bröd och humle. En småtrevlig öl i all sin enkelhet.
Brewery International hade med sig några varianter av FiftyFifty Eclipse som jag helt missade att prova. Nåväl, det är ju bara att åka till Kalifornien så är problemet löst. Istället drack jag ett stycke samarbetsöl mellan Lervig och Nøgne som heter We Love Wheat. I ärlighetens namn är inte det det godaste ölet som de två bryggerierna producerat. Söt med en del alkohol, jäst, malt, frukt samt svaga kryddor. Godare var Ugly Duck Hop Devil som var en rejält humlad skapelse.
Då jag hade saker att uträtta på lördagen så kände jag att det började bli dags att runda av, innan jag gjorde det fick det allt bli ett besök i den snyggaste montern av dem alla, Stigbergets Bryggeri. Hade aldrig tidigare druckit något från dem så passade förstås på att prova alla fem som de hade med sig till mässan.
Godast var Stigbergets Endless Summer Ale - Amarillo Single Hop som var frisk och fräsch med mango, citrus och apelsin. Även hö och lite småkakor noterades. Lättdrucken och inte så bitter.
Slutforceringen innebar några öl från Rådanäs Bryggeri, Oceanbryggeriet, Beerbliotek innan jag återvände till Constant Companion:s monter där en sista öl dracks, LoverBeer BeerBera vilket är en italiensk suröl. Torr och vinös och fint balanserad. Smak och doft av druvor, funk, vinäger och lite bär. Ännu ett intressant bryggeri att dricka öl från igen, javisst är det så.
En riktigt trevlig mässa var det, en dag var egentligen för lite, men bättre än ingenting. Inser i efterhand att jag helt missade att besöka exempelvis Belgoklubbens monter. Skönt nog var stämningen god, såg inga som helst "incidenter" utan alla tycktes sköta sig väl. Kul med en välarrangerad mässa.
Med tanke på de stora lokalerna finns det möjlighet att bygga ut mässan med flera utställare nästa år. Det ska bli riktigt kul att se hur det hela utvecklar sig. Jag är inte omöjlig så kan mycket väl tänka mig att återvända 2015.
CBC är nästa ölspektakel som ska besökas, 2/5 börjar det så det är inte så många dagar kvar.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar