lördag 28 januari 2012

20 öl från Struise klara

Såg nyss att dessa öl är klara för Copenhagen Beer Celebration i maj från Struise:

1. Havic - 4% bottom fermented dry hopped lager
2. Single Black - 2% BOB Stout
3. Sniper - 1.5% IPA
4. Pannepot - 10% Special Reserve 2008
5. Earthmonk - 8% 2008
6. Earthnun - 8% 2007
7. Dirty Horse - 2005
8. Hopverdomme 15% - IPA
9. S.H.I.T. - 12% - BIPA
10. Kabert - 11.5% - RIS, blend from Kate The Great & Black Albert
11. Pannepot Wild -10% - 2007
12. Motueca - 5% - Blonde Ale - Single hop NZ
13. Cazzo - 5% - Blonde Ale - aroma and flavor bomb
14. Saint Amatus 10.5% - Brown Quadruple - Barrel Aged
15. Special K, Kabert Eisbocked to 22% & aged on Port barrels.
16. Double Black - Cuvée Delphine recrystallized to 26%
17. Messy - Black Mes recrystallized to 39%
18. 5² - XXXX recrystallized to 25% & aged on Bourbon Barrels.
19. Struise Witte 2012 - 5% - Wheat beer
20. Elliot - 9% - Double IPA

Det är ju smått otroligt, det är bara att spänt vänta på vad de andra världsklassbryggerierna kommer att servera. Känns inte helt fel att ha biljett till fredagen. Känner jag huvudvärken komman smygandes redan nu?

onsdag 25 januari 2012

Vår, sommar, höst och vinter



Det tog ungefär ett år men nu är samlingen komplett. 3 Fonteinen och Armand Debelders fyra unika buteljeringar. Frågan är när de kommer att drickas?

För den som undrar så beställes flaskorna från Belgien, närmare bestämt från Etre Gourmet.

En temakväll med öl från Brasserie Fantôme är också en möjlighet.

måndag 23 januari 2012

Skrattretande dålig öl



Det är bara att hålla med Elina, Risingsbo 1856 Lättöl från Spendrups är verkligen ett skrattretande dåligt öl. Meningslös produkt, javisst är det så. Det är godare och betydligt mer smakrikare att dricka välling.

torsdag 19 januari 2012

Cantillon Reed Gueuze Pinot Noir, Cantillon 50°N-4°E, 3 Fonteinen Oude Geuze 1998 (50th Anniversary)

Lite besviken är jag att jag inte kan medverka på Bishops Arms Folkungagatans fyraårskalas idag. Börjar 06:00 imorgon så då går det inte att dricka en massa schysst öl ikväll. Istället får jag nöja mig med att berätta lite mer om lördagen, del ett handlade om Man in the Moons IPA-festival, denna del handlar om Akkurat och Bishops Arms, Vasagatan.

Besöket på Akkurat började med att jag bjöd grabbarna och mig själv på en Cantillon Reed Gueuze Pinot Noir. Egentligen var det onödigt att ens titta i listan, jag har länge vetat att det ölet vill jag dricka.



Cantillon Reed Gueuze Pinot Noir är ett unikt öl som togs fram till Akkurats 10-årsjubileum 2005. I grunden är det Cantillons vanliga gueuze, där det tillsatts Pinot Noir druvor.



Otroligt god öl som mer än väl motsvarade mina höga förväntningar. Ja ölet var så gott att det lätt skulle kunna klava in bland ett av dem som jag skulle kunna dricka varje dag resten av mitt liv utan tröttna. Ölet var väldigt, väldigt syrligt och elegant. Druvorna fanns definitivt där som en extra touch till det hela. Satan i gatan! Helt klart vill jag dricka ölet igen, igen och igen! 4.6/5



Egentligen hade varit tillräckligt så för att kvällen skulle bli mer än minnesvärd, men vi ville ha mer. Varför inte en till Cantillon? Cantillon 50°N-4°E har legat i två år i 15 år gamla konjaksfat, buteljerad 2007.



Cantillon 50°N-4°E var också den riktigt bra, men inte lika elegant och framförallt inte lika syrlig som Reed Gueuze Pinot Noir. Torr med gräs, lite citrus och gröna äpplen. Fatlagringen kändes av, det fanns en "konjakssötma".

Efter de två ovanstående ölen kände vi att det vore fint med något svartare, i öllistan bland de svarta ölen fanns HeBrew Miraculous Jewbelation Eighth Anniversary Ale. Helt klart en liten miss att beställa in det ölet då det är en American Strong Ale och inte en mörk, tung Imperial Stout som vi trodde. Den missen fick vi helt enkelt ta. Ölet var inte dåligt men det var inte riktigt vad vi var ute efter.



Vid det här laget hade Anna och Silenzi anslutit till oss och efter ett tag gick Silenzi fram till baren och beställde in en flaska 3 Fonteinen Oude Geuze 1998 (50th Anniversary). Även det ett öl som jag länge velat prova. Ölet togs fram 1998 då Drie Fonteinen fyllde 50 år.



Väldigt, väldigt snygg öl även det, riktigt bra! Mycket elegant med lite av varje. Riktigt bra syrlighet och fruktighet. Tänk att ha några flaskor hemma, hur vackert vore inte det?



Efter två magnifika och lambics och en riktigt bra skulle man kunna tro att kvällen var över men på hemvägen stannade vi till på Bishops Arms Vasagatan för ytterligare ett par öl.

Nøgne Ø Holy Smoke var öl nummer 40 från Nøgne Ø för min del, detsamma gällde även för Eirik. Snacka om tajming!



Stabil rököl, med de klassiska inslagen av rök, skinka, korv och trä. Inte riktigt lika bra som de bästa tyska rökölen men väl värd att prova om tillfället gives. Betyget drogs ner en aning av munkänslan som var tämligen tunn.

Kvällens absolut sista öl blev Mikkeller 19. Med 19 menas 10 olika humlesorter som ölet består av. Allt från Simcoe till Williamette.



Riktigt skön öl som man inte kan låta bli att garva åt. Extrem men ändå rumsren. Hade varit skoj att prova ölet på fat.

Sammanfattningsvis en lördag som jag kommer att minnas länge. Kanske är det smått löjligt att bli rörd av öl men så är det. Folk som inte druckit riktigt bra lambic kan man inte annat än tycka synd om, alla borde få äran att prova.

tisdag 17 januari 2012

IPA-festival på Man in the Moon

I lördags besökte Eddan, Eirik och jag Man in the Moon, anledning till vårt besök var förstås dehttp://www.blogger.com/img/blank.gifras pågående IPA-festival. Vi klev in precis då de öppnade, vi satt väl där i runt tre timmar. Det var lugnt under hela besöket, som det nästan alltid brukar vara då jag besöker "Månen".

De hade 23 olika IPA på fat då vi klampade in.



Jag började med en Mikkeller Single Hop Summit IPA. Både doften och smaken dominerades av en gräsig humlighet. Kola och citrus fanns det också. En helt ok IPA men långtifrån ett mästerverk.

Emelisse Blond IPA var nästa öl. Den hade en riktigt trevlig och fruktig doft. Som vanligt var inte smaken riktigt lika imponerande men helt klart stabil. En viss tvålighet drog ner betyget en aning.

Öl från Bornholm dricker jag inte ofta så det var ganska logiskt att beställa in en Svaneke In Your Pale Face IPA. Rejält bitter med mycket grape och frukt. Även en del malt som balanserade det hela.



Indslev Hvede I.P.A. var ju ett måste. Hur ofta provas veteöl men en rejäl dos humle, i detta fallet bland annat Amarillo och Cascade. Tydlig vetig karaktär över ölet men visst kändes humlen. IPA skulle jag inte kalla ölet utan det var ett veteöl med extra mycket humle. Uppfriskande och god men inte denna var superb.

Anderson Valley Imperial IPA hade väldigt mycket kola i både doften och smaken. Lite mer humle hade inte skadat i mitt tycke. Drickbar men inget särskilt.

Rogue Brutal IPA trodde jag skulle vara en rejäl käftsmäll men även det var snäll. Eller som jag antecknade "inte det minsta brutal". Istället var ölet stabilt drickbar med gräs och en hel del grape. Måste helt klart ta och prova om ölet vid tillfälle.

Sista ölet blev Flying Dog Raging Bitch. Ölet var lätt syrligt med ganska mycket smak av anis. Fanns även jäst liksom humle och frukt. Det var inget dåligt med ölet men den kändes ganska udda.

I ärlighetens namn var inget av ovanstående öl fantastiska, de flesta helt ok men något saknades.

Grabbarna passade på att Amager Rated XxX som definitivt inte smakade som den skulle. Väldigt jordig. Bartendern erkände att det var absolut sista slurken som vi fick in till vårt bord. I mitt tycke hade det varit fint att slippa betala för det ölet men men. Raasted Festival DIPA beställdes också, ett litet smakprov blev det för min del och inte heller det ölet kände jag riktigt igen. Nåväl, så kan det gå. Tummen upp förstås för ett trevligt initiativ med humlefestival i januari, en månad då säkert en hel del själar kan behöva lite tröst.

En del två följer, men då befinner vi oss på Akkurat och botaniserar i Cuvéelistan.

fredag 13 januari 2012

Fullers Past Masters Double Stout

Fullers Past Masters Double Stout är ett på förhand intressant öl då ölet är brygd enligt samma metod som användes på 1800-talet. Varje öl som framställts på Fullers i London sedan 1845 har noggrant beskrivits i bryggeriets bibel, the ”brew book”. Här finns recept från generationer av tidigare bryggmästare nedtecknade. Den som säger att historia är ointressant litar jag inte på! Fuller´s nuvarande bryggmästare John Keeling väcker nu dessa gamla recept till liv genom lanseringen av serien ”Past Master”. Hur många det kommer att bli vet jag dock inte. Förutom nämnda Fullers Past Masters Double Stout har Fullers Past Masters XX släppts.



Fullers Past Masters Double Stout släpptes på Systembolaget 1/9-2011. Ölets originalrecept är från 4/8 1893.

Ölet såg fint ut i glaset, inte helt kolsvart men nästan. Skummet var stort, fluffigt och ljusbrunt. Doften dominerades av kaffe, det fanns även inslag av choklad, russin, något som påminde om "mjölk" och en touch av rök. Smaken hade liknande inslag, rätt söt och inte alls tung. Drickvänlig och schysst öl att bara sippa på i all enkelhet. Avslutning var torr. Ölet kändes som en väldigt behaglig vardagsöl eller vad man nu ska skriva.

Det känns betryggande att veta att folk även på 1800-talet kunde dricka god och trevlig öl.

3.8/5

En flaska Fullers Past Masters XX har jag också hemma så den blir intressant att prova. Ser även fram emot de kommande lanseringarna i serien.

torsdag 5 januari 2012

Årets första öl, St. Bernardus Tripel

I tisdags dracks årets första ölet, valet föll på en St. Bernardus Tripel, ett stycke öl som jag tidigare ej druckit.



Gillade den gyllene färgen. Alkoholhalten låg på 8%, något som inte alls märktes varken i doften eller smaken. Ganska så söt, en hel del frukt och en viss kryddighet märktes i den inte alltför intensiva doften.

Smaken var "belgisk" eller vad man ska säga. Stabil, en hel del kolsyra. Kanske hade jag önskat lite mer power i ölet, det kändes väldigt snällt men å andra sidan väldigt drickbart. En stabil tripel som jag gärna dricker igen.

tisdag 3 januari 2012

Helårsrapport 2011

2011 var det tredje året i rad som jag försökte hålla koll på antalet liter öl jag drack, hur många nya öl det blev samt hur mycket kalaset kostade. Den exakta mängden öl har en liten felmarginal, däremot har jag järnkoll på antalet nya öl liksom kostnaden. Börjar med 2009 och 2010 som en liten jämförelse.

Siffrorna för 2009 var dessa:

antal liter: 106,4
antal nya öl: 297
kostnad: 18055

Siffrorna för 2010:

antal liter: 156
antal nya öl: 525
kostnad: 23700

Så, då är det lite småspännande att se hur det såg ut 2011, detta har jag kommit fram till:

antal liter: 154
antal nya: 624
kostnad: 29382 (2448/månad)

Slutsatsen av det är att jag är på dekis vad gäller antalet liter öl, eller går det att öka? Antalet nya öl har ökat med nästan 100 stycken jämfört med 2010, ja där ser man. Kostnaden har också ökat med närmare 6000, något som jag inte blir överraskad av med tanke på att jobbsituationen ändrats under året och min inkomst ökat.

Torraste månaden 2011 var januari med 6,4 liter öl, blötast var oktober med närmare 21 liter. Att siffrorna blev höga för oktober är inte konstigt eftersom jag då var i USA liksom besökte SBWF i Nacka.

Billigaste månaden var också januari med 1339 kronor, dyrast var april med 4251. (då besöktes Köpenhamn vilket alltid innebär dyra inköp m.m)

Vilka var de fem godaste nya ölen under året?

Cigar City/Mikkeller Nielsbohrium 4.7/5
3 Fonteinen Hommage 4.6/5
AleSmith Speedway Stout 4.6/5
Cantillon Saint Lamvinus Unblended 4.6/5
Three Floyds Behemoth Barleywine 4.5/5

Fast godast av alla druckna öl var Nøgne Ø Dark Horizon First Edition. Finns det en flaska kvar på Mikkeller Bar så slår jag till igen, isåfall för tredje året i rad.

Årets sämsta öl?

De Dochter van de Korenaar Finesse 0.7/5
Leo Beer 1/5
Föroya Bjór Slupp Öl 1.2/5
Banks Beer (Barbados) 1.2/5
Sagres 1.3/5

Det blir favorit i repris 2012, var så säkra. Här finns det ingen tid att lugna ner sig.