söndag 25 februari 2024

Fasteveckor på Zumen.

Zum Wohl! 

Få ölintresserade lär ha missat att notera att det just nu pågår fasteveckor på Zum Franziskaner vid Skeppsbron. I år pågår det hela mellan 14/2-2/3. 



Zumen är det ölställe i Stockholm som jag besöker oftast, det är omöjligt att inte tycka om Zum. Stene med personal är väldigt trevliga, maten är mumsig svensk-tysk husmanskost och ölen är till största del klassisk lageröl. För den som gillar lambik så finns det öl från både Cantillon och 3 Fonteinen. IPA-älskaren får lära sig att uppskatta annat än IPA ty sådan serveras icke på Zumen.



Nu under fasteveckorna serveras det en massa olika lageröl från Franken, väldigt många av dom som självrunna. I år det totalt 89 ölsorter från 33 bryggerier. För den som undrar så innebär självrunnenöl, eller Bayerische Anstich som det heter på tyska att man slår en tapp i faten och låter ölet flöda direkt ur dem utan att tillsätta varken kolsyra eller någon fatanläggning. 

Varje gång ett fat självrunnen är klar att serveras ringer det i klockan på Zumen, givetvis tillhör det god sed att applådera då det sker. Under festivalen ringer det ofta, vilket är väldigt trevligt. 

För egen del har det blivit två besök, ett till är planerat. På premiäronsdagen, på självaste askonsdagen 14/2 var det väldigt många rutinerade stammisar på plats. 


 

Jag började inte med någon lageröl utan det blev en Cantillon Brabantiæ som fanns på fat. Hur ofta ser man den på fat? Väldigt god och intressant. 


 

Efter det rullade det på med främst självrunna öl, utbudet var inte alls pjåkigt. Dagens godaste var Heckel, föga förvånande. 


 


Veckan efter sammanstrålade jag med Tom för ett enklare tisdagsbesök. Även denna gång dracks några trevliga självrunna. På keg fanns Schlenkerla Fastenbier som är lika fantastisk varje gång som den avnjuts. Så gott med röktonerna och den lena munkänslan.


 

Vi passade även på att dela på en flaska 3 Fonteinen Frambozenlambik som var alldeles förtjusande god.


 

Har ni inte besökt Zumen så kan jag verkligen rekommendera ett besök, inte bara nu under fasteveckorna utan även då det är lite lugnare. 

 


onsdag 24 januari 2024

Connecticut Beer Weeks på Man in the Moon.

 


 

Just nu pågår den sista veckan av Connecticut Beer Weeks på Man in the Moon. Det är nionde året i rad som Månen kör en månad med öl från en amerikansk delstat. Datumen för årets Beer Weeks är 3-27 januari. Fler än 70 olika öl från Connecticut kopplas på under veckorna. 


 

Om någon undrar vilka delstater de haft tidigare år så har jag svaret: Kalifornien, Hawaii, Ohio, New York, Florida, Illinois, Massachusetts och förra årets Vermont. 

Förut har jag druckit ganska få öl från Connecticut, av årets 10 bryggerier var åtta okända för min del. Det är alltid kul att stifta bekantskap med bryggerier som man knappt hört talas om tidigare. 


 

Fredag 19/1 åkte Tom och jag till Månen. Då vi båda var dagdrivare den aktuella dagen var vi på plats rätt tidigt, strax efter 14.

Av de 30 kranarna innehöll 29 öl från Connecticut. Samtliga 29 provade vi inte utan vi nöjde oss med 10 olika som finurligt nog gick att köpa i glas om 20 cl. 


 

Nivån på särskilt de mera välhumlade ölen var bra, min favorit denna gången var Alvarium Starman. Fräsch och trevligt fruktig.


 

Som vanligt provades även några lite mer udda öl, dagens sämsta var Thomas Hooker Watermelon. Tunn, trist och artificiell.  


 

Jag kan inte minnas att jag druckit någon "vattenmelonöl" som har varit god. 

Väldigt kul att Man in the Moon kör på med dessa temamånader, årets känns som en av de bättre hittills. Det återstår att se vad det kommer att bjudas på nästa år. 

41 delstater kvar, den dagen då det är dags för nummer 50 kan det vara en spektakulär syn att se oss komma inrullandes i en varsin rollator/rullstol eller var nu framtiden kommer att bjuda på.


tisdag 19 december 2023

Julölsprovning anno 2023.

Lördag 9/12 var det återigen dags för den traditionella julölsprovningen, 14:e året i rad närmare bestämt. I år var jurymedlemmarna Eddan, Eirik, Tom samt undertecknad. 

Innan vi började ingående analysera de 10 olika julölen som stod på listan blev det en gammal Great Divide Oak Aged Yeti från 2008 som fördrink. Den smakade fortfarande yetibra efter alla dessa år. (är det bara jag som saknar Great Divides gamla etiketter?)


 

Av de 10 julölen var åtta från Sverige, en från Norge och en från USA. Stilmässigt varierade de som vanligt en hel del, även alkoholhalten skilde sig mycket, från 5,2% till 11%.  (som brukligt hade ingen av oss druckit någon av de 10 ölen tidigare)

I den första omgången julöl blev det Helsingborg Bryggare Peters Julöl, Sösdala Julöl och Magic Simplicity Ploggatan. 


 


Av de tre tyckte vi alla i panelen att förstnämnda var klart bäst. En hel del kryddor som kardemumma, kryddnejlika, lite muskot, choklad och mild rostad malt. 

Kan redan nu avslöja att Magic Simplicity Ploggatan fick lägst betyg av de 10 julöl som provades. Bröd, kokta grönsaker och lite karamell. Verkligen ingen hit. 


 

Det var inte bara julöl som dracks utan det fanns gott om "bonusöl". Mellan julölen förfriskade vi oss med sådana, bland annat ett par från Root + Branch Brewing, ett bryggeri som jag inte hade stiftat bekantskap med. Gillar man NEIPA så gillar man deras öl.


 

Jag tycker att de två som vi drack var goda. Tack till Tom som bjöd på Root + Branch Do We Live in a Society of Spectacle? - Citra. Helt klart en uppfriskande öl med juice, aprikos, citrus, mandarin och lite gräs. 

Nästa omgång julöl bjöd på Ruckel Julöl, Emmaboda nu är det jul igen samt Stockholm Julöl. Av de tre var det ingen som direkt utmärkte sig, varken positivt eller negativt. 


 

Nästa två som ställdes fram på bordet var inte vilka som helst, Nøgne Ø Dark Horizon 8 Whisky Edition och 3 Fonteinen Armand'4 Oude Geuze Winter.


 

Nøgne Ø Dark Horizon 8 Whisky Edition släpptes på Systembolaget dagen innan provningen men jag beställde min flaska från Hoptimaal. (när detta skrivs finns det flaskor kvar på vårt härliga statliga monopol)


 

Mörk choklad, kaffe, ek, rostad malt, mild whisky och lite vanilj. Värmande och med en lång eftersmak. 

3 Fonteinen Armand'4 Oude Geuze Winter köpte jag 2011 från Etre Gourmet. En fantastiskt god öl, verkligen förtjusande. Härlig sur med ek, funk, lite äpplen och citron. En öl som det tog emot lite att öppna men samtidigt en underbar upplevelse att dricka den tillsammans med goda vänner. Kvällens klart godaste öl enligt mig.

De sista julölen var Barlingbo Helgedomen Julöl 2023, Mack Julebokk (köptes i Oslo i augusti), Upslope Lee Hill Series Vol 26 - Wild Christmas Ale och Hop Notch Santa's Secret Sauce.


 

Det var en stark avslutning på julölen då vi alla tyckte om tre av de fyra ovanstående, Mack Julebokk fick inte riktigt samma betyg som de tre andra. 


 

Någon kanske undrar hur prispallen såg ut i årets julölsprovning? Snäll som jag är så avslöjar jag den direkt:

1: Upslope Wild Christmas 14 poäng

2. Barlingbo och Hop Notch 13 poäng

3. Helsingborg Bryggare Peter 12,5 poäng.


 

Betyg för resterande julöl kanske någon också undrar över? Inga jätteskillnader förutom för ölet som kom på jumboplatsen.

Emmaboda Nu är det jul igen 10 poäng

Ruckel Julöl 10 poäng

Mack Julebokk 10 poäng

Stockholm Julöl 9,5 poäng

Sösdala Julöl 8 poäng

Magic Simplicity Ploggatan 5 poäng 

Liksom tidigare år var årets matmeny enkel, karelsk stek med potatismos bjöds det på liksom en klassisk vaniljpannacotta med lingon och pepparkakssmulor. Lite senare på kvällen blev det även några ostbitar. 


 

En trevlig dag och kväll blev det, en hel del goda bonusöl dracks när vi kunde slappna av efter att ha klarat av julölen. 


 

Det är inte så ofta som det dricks öl i hemmets lugna från från Alesmith, Hopppin Frog, Firestone och Trillium. Av dessa bryggerier tyckte jag mest om Firestone, deras Boilermaker 2022 var inte alls dum. 


 

En annan öl som inte heller var dum var Russian River Consecration. Det hör inte till vanligheterna att det dricks något från Russian River, flaskan den köptes i San Francisco 2015. 


 

Julen är nu nära så jag passar på att avsluta detta inlägg med att önska alla en riktigt God Jul! 



 



onsdag 6 december 2023

En vinglig hemresa från Helsingfors, tisdag 8/8.

Tisdag i Helsingfors innebar hemresedag. Silja Symphony hade avgångstid klockan 17:00 till Stockholm så det fanns tid att slå ihjäl innan den gamla damen skulle embarkeras. 

Lite allmänt strosande på stan, en enkel lunch intogs innan det blev ett besök på trevliga Helsingsfors Stadsmuseum. Det kostar inget att besöka museet, bara en sådan sak. 




Sex år sedan det senaste besöket, mycket kände jag förstås igen men det är aldrig fel att ge hjärnan lite ny och nygammal kunskap. Dessutom en hel del nostalgi då saker känns igen från barndomens semestrar som tillbringades i Suomi. 


Att dricka öl är inte heller fel, på promenadavstånd från både Silja Line och Viking Line ligger Helsinki Bryggeri, ett ställe som inte har världens godaste öl men ändå värt ett besök då det ligger så strategiskt till.


 

Jag har besökt stället många gånger, första gången 2013 då bryggeriet var nytt. Förr var de oberoende, nu ägs de av Hartwall och deras formella namn är numera Helsinki Bryggeri Brewhouse.  


 

Ett stycke "maistelusetti" om fyra öl beställdes. Jag valde en APA, Hopfenweisse, NEIPA och en DIPA. Sistnämnda som hette Helsinki Bryggeri Supernova var den godaste av de fyra. Övriga tre ok men inget särskilt. 


 

Fler öl än så blev det inte på landbacken denna gång utan det skulle bli några till på skutan hem. 

Silja Symphony är ett ganska stort skepp då hon ändå är 203 meter lång och väger 58.376 bruttoton. Hon sattes i trafik 1991 men har åldras på ett fint sätt. Visst märks det att hon varit med länge men lite smink och fernissa gör underverk på de flesta. 


 

Mitt utvisningsbås till hytt (9324) hade jag längst fram på däck nio. (ok, ok juniorsviterna var längre fram).  




Innan avfärd blev det en räkmacka och en estnisk öl, Puhaste Meritäht. Stabila båda två men inte så mycket mer än så. 


 

Det känns alltid lite vemodigt att vinka farväl till Helsingfors men något säger mig att det inte var det sista besöket. 


 


Efter avfärd blev det ett besök i akterbaren "Sea Pub" på däck sju. Utbudet är förstås mycket bättre jämfört med sig 15 år sedan men åker man ofta så blir det nog svårt att hitta nyheter alltför ofta. 



Hartwall Lahden Erikois U.S Wheat fanns på fat. Tyvärr var den inte god, kanske var den kranen som var oren eller så ska den smaka lite citrus, "papp" och något som påminde om peppar. 

Frisk havsluft dör man inte av, tvärtom det är alltid ett nöje att stå ute på däck och spana på vad som sker i världen. Det blåste friska vindar redan tidigt på kvällen. 


 

Saku Karl Friedrich var synnerligen tråkig så något glas behövdes ej utan det var bara att dricka direkt ur burken som ett riktig yrkesman. 


 

Ute på däck kom jag att samtala länge med en farbror som rastade sin hund. Hans tant var född i Finland och de besökte sommarstugan flera gånger varje år. Han beklagade att han knappt talade finska dessutom var han orolig för hur mycket "kärringen" skulle handla för i fartygets butiker. 

Lite senare på kvällen blev det ett sista besök ute på däck, vinden hade ökat och vågorna hade en stabil höjd. Det var svårt att gå rakt, jag var inte ensam om att vingligt tassa omkring.


 

Ombord var det lugnt på de olika nöjesställena. En tidigt kväll blev det. Symphony var på ett härligt bushumör och stampade fint hela vägen mellan Helsingfors och Åland (där hon gör ett stopp tidigt på morgonen på vägen till Stockholm) Var tionde sekund slog stäven i havet till Poseidons stora förtjusning. 

Resans bästa sömn blev det, länge sedan som jag sov så sött. Vaggvisan blev förstås Harry Brandelius gamla slagdänga, "Gamla Nordsjön". 

På morgonen var jag tidigt uppe och tillbringade några timmar utomhus, som alltid lika härligt att glida in i Stockholm sjövägen. Blåsigt var det fortfarande men inte alls som på kvällen och natten. Ännu en härlig resa avklarad.


 

När detta publiceras så är det sjätte december, det vill säga Republiken Finlands självständighetsdag. Hyvää itsenäisyyspäivää!